Regeringen: Fler ska välja en yrkesutbildning

Tyngdpunkten på förslagen som berör utbildning och kompetens ligger på att fler ska välja en yrkesutbildning på gymnasiet. Allt eftersom kompetensbristen har brett ut sig, inte minst inom praktiska yrken, har näringslivets behov av yrkesutbildade blivit allt tydligare. För att planera och dimensionera gymnasieutbildningen vill regeringen tillföra 33 miljoner kronor nästa år.

Dessutom vill regeringen att utbudet av utbildning i gymnasieskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux ska utgå från vad eleverna efterfrågar men också från hur kompetensbehovet inom välfärd och näringsliv ser ut, och för att möta klimatomställningen. Regeringen föreslår också att Tekniksprånget förlängs i tre år.

Kompetensförsörjning näringslivets största problem

Magnus Wallerå, chef avdelningen för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, bekräftar att kompetensförsörjning idag är ett av näringslivets största problem. Och en del av lösningen på det är att företagens efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft i högre grad styr dimensioneringen av utbildningsplatser i gymnasieskolan, konstaterar han.

– Därför är det en viktig signal att nu anslå resurser och ålägga kommunerna att samarbeta för att erbjuda eleverna ett allsidigt utbud av utbildning. För att tillgodose arbetsmarknadens behov behöver andelen elever i varje årskull som slutför ett yrkesprogram öka från 30 till 40 procent.

Samtidigt räcker det inte att få till ett bättre utbud av utbildning, menar Magnus Wallerå. Mer måste göras för att öka attraktiviteten för yrkesutbildningen.

– Svenskt Näringsliv vill att den grundläggande högskolebehörigheten ska ingå i alla yrkesprogram med möjlighet för eleven att välja bort denna. Vi vet från enkätundersökningar att det är den enskilt viktigaste förklaringen till att elever ratar yrkesprogrammen, säger han

Regeringen vill också göra en storsatsning inom det så kallade Kunskapslyftet. Genom att bygga ut och anpassa utbildningarna ska fler ges möjlighet att utbilda sig till de jobb som växer fram. Som ett led i det föreslås att 1,5 miljarder kronor tillsätts under 2022 till 14 000 platser på utbildningar som kombinerar yrkesutbildning med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk.

Folkhögskolan föreslås också byggas ut med 3000 nya årsplatser till en kostnad av 300 miljoner kronor 2022.

Framgång i påverkansarbetet

Yrkeshögskolan föreslås få 100 miljoner kronor för att höja privata utbildningsanordnares ersättning per utbildningsplats som kompensation för att de måste betala moms, vilket inte offentliga utbildningsanordnare behöver göra.

Den här momsen är något som Svenskt Näringsliv tidigare har kritiserat eftersom det hotar Yrkeshögskolans kvalitet, och därför är regeringens förslag mycket positivt, enligt Magnus Wallerå.

– Styrkan med Yrkeshögskolan är det nära samarbetet mellan utbildningsanordnare och näringslivet. Det är välkommet att regeringen lyssnat och anslår medel till Myndigheten för yrkeshögskolan för att kompensera utbildningsanordnare som fått ökade kostnader.

Regeringen avsätter även 121 miljoner kronor för att stärka validering, kartläggning av individers kompetens, i kommuner och regioner och för att förlänga försöksverksamheten med validering inom kommunal vuxenutbildning.

För att täcka det ökade behovet av studiemedel som satsningarna inom Kunskapslyftet innebär satsas ytterligare 439 miljoner kronor på studiemedel.

Konkurrenskraften hänger på nyckelkompetens

Regeringen slår också fast att Sveriges långsiktiga konkurrenskraft hänger på att företag kan rekrytera personer med nyckelkompetens, och här görs en särskild satsning på unga. För att hjälpa unga företag att rekrytera och behålla kvalificerad kompetens vill regeringen införa lättnader i reglerna kring hur personaloptioner beskattas.

För att stötta de branscher som drabbades hårdast av pandemin, där många unga arbetar, föreslås även att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar gälla även nästa sommar.