Så kan Sveriges nya STEM-strategi se ut – ”Vi behöver göra saker nu”

I en ny rapport presenterar Svenskt Näringsliv flera förslag på vad en kommande STEM-strategi ska fokusera på, alltså en strategi för hur det svenska utbildningsväsendet ska vässas inom naturvetenskap, teknik, matematik och ingenjörskunskap. Inspiration har hämtats från länder som redan idag har ambitiösa strategier som Norge, Tyskland, Australien och Nederländerna.

Regeringen planerar att lägga fram strategin mot slutet av året. Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning, menar att det är i grevens tid:
– Många andra länder har gjort det, nu är vi redo att ta vid, sa hon på ett seminarium då rapporten presenterades.

Många elever väljer idag bort gymnasieutbildningar som teknikprogrammet eller naturvetenskapsprogrammet trots att de ofta leder till goda jobbchanser längre fram i livet. Samtidigt visar flera internationella mätningar att de svenska resultaten i STEM-ämnena inte ligger i topp.

– Tittar vi på resultaten i TIMSS så ser vi att andelen svenska elever som klarar avancerad nivå i matematik i grundskolan ligger på 5 procent. I jämförbara länder inom OECD är nivån 11 procent. Vi har inte råd med det, säger Mia Bernhardsen.

Svenskt Näringslivs förslag handlar om allt från en STEM-undervisning i toppklass, evidensbaserad pedagogik, tryggad lärarförsörjning, bättre läroplaner och forskningssatsningar till möjligheten att under arbetslivet skola om sig, bättre studie- och yrkesvägledning och vikten av uppföljning. Förslagen är totalt tolv.

Under seminariet diskuterades den kommande STEM-strategin av representanter från intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, fack och politik. Det finns en bred insikt om att den är helt avgörande för svensk konkurrenskraft.

– En viktig utgångspunkt är balansen mellan vad som ger de långsiktiga resultaten och det som man kanske kan kalla mer snabbverkande insatser. Vi kan inte vänta på saker och ting som får genomslag om tio år, säger Li Ljungberg, näringspolitisk expert på Teknikföretagen.

Det kan till exempel handla om pilotprojekt inom matematikundervisningen som kan ge snabba resultat om de sedan införs i hela landet.

Över lag förordar Li Ljungberg en STEM-delegation som kan sätta ett ökat tryck i frågan. Den kan samordna det som sker nationellt, regionalt och kommunalt samt koordinera pilotprojekt, följa upp mål, sprida och samla kunskap.

Många faller bort

Många av deltagarna under seminariet var bekymrade över att så få elever väljer teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer, exemplifierar med tjejbristen på teknikprogrammet. Hon har fler förslag på åtgärder:

– Antingen så gör man insatser för att öka intresset för den befintliga profileringen, alltså att göra tjejer mer intresserade av datorer och teknik. Då tror jag att man behöver se över hur teknikundervisningen bedrivs i grundskolan, framför allt innehållsmässigt.

– Den andra insatsen som jag tänker på är att man anpassar själva profileringen av gymnasieutbildningarna för att de ska anpassas till tjejers befintliga intressen.

När det gäller naturvetenskapsprogrammet handlar det enligt henne om att skapa förutsättningar för att eleverna känner att de klarar av de ofta tuffa studierna.

Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer, menar precis som Li Ljungberg att det gäller att både tänka långsiktigt och lösa de akuta problemen. På kort sikt är en ökad genomströmning på universitets- och högskoleutbildningarna central. Idag är det till exempel bara cirka hälften av alla ingenjörsstudenter som avslutar utbildningen. Eleverna som kommer från gymnasiet måste därför bli bättre rustade för kraven som de möter på ingenjörsutbildningarna.

Även Johan Kreicbergs är inne på att få fler tjejer att välja teknikutbildningar.

– Teknikprogrammet är en fullständig katastrof när det gäller tjejernas representation. Och den har till och med minskat de sista åren, så att det är lite färre än tre av hundra tjejer som väljer teknikprogrammet, säger han.

Potentialen är stor.

– Bland de tjejer som väl väljer teknikprogrammet så är det ungefär en tredjedel som sedan landar på en civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildning.

Livslångt lärande

Även Nima Farrahi, utredare på Naturvetarna, anser att nyckeln är att öka genomströmningen på universitets- och högskoleutbildningarna. För att åstadkomma det är ett större söktryck till utbildningarna önskvärt. Det innebär i sin tur mer motiverade studenter, vilket förhoppningsvis leder till att fler fullföljer studierna.

Nima Farrahis förslag att åstadkomma ett ökat söktryck – att inte minska antalet platser till teknikprogrammet- och naturvetenskapsprogrammet – kan te sig som något defensivt, men i ett land där storstadsregionerna till och med rustar ned kan det få stor effekt:

– I Skåne, Västra Götaland och Stockholm bor ungefär 56 procent av alla 16-åringar som ska välja gymnasium. Och i samtliga län så väljer man att dra ner på antalet platser till naturvetenskap- och teknikprogrammet, säger han.

Joakim Bourelius, näringslivspolitisk expert på Innovationsföretagen, betonar att det livslånga lärandet är viktigt. Om fler av de korta kurserna som omfattas av det relativt nyinstiftade omställningsstödet får STEM-profil innebär det att personal kan skola om sig eller vässa sin kompetens. Det är ett sätt att snabbt lindra företagens brist på kompetens inom dessa områden.

Han har höga förväntningar på den kommande strategin:

– Men jag är lite rädd att man går för långt och hittar STEM-exklusiva åtgärder i stället för göra det man kan göra redan idag, säger han.

– Oavsett vad vi har pitchat för här i dag, så handlar det om att det är bråttom. Vi behöver fart i reformerna. Vi behöver göra saker nu.