Positivt regeringsbesked om högskolans resurstilldelning

Att tillsätta en utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem är en fråga som Svenskt Näringsliv drivit länge.

Bakgrunden är att det är viktigt att de resurser som avsätts för utbildning måste används effektivt. Vi delar därför regeringens målsättning om ”att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av högskoleutbildning”.

I budgetpropositionen framgår att regeringen tillsätter en utredning för att utveckla styrningen av högskoleutbildningar så att de i större utsträckning omfattar ämnesområden som speglar samhällets och arbetsmarknadens behov. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning ska ses över samtidigt som lärosätenas autonomi och rådighet ska värnas.

Svenskt Näringsliv har tillsammans med Strategirådet i en rapport visat att en bättre matchning mellan utbudet av högskoleutbildningar och arbetsmarknadens behov kan innebära ett tillskott på nästan 350 miljarder till svensk BNP under en tioårsperiod. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns således stora mervärden med en strukturreform. Det handlar om att omfördela resurser i nuvarande system.

Sverige har stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras, många saknar egen försörjning och samtidigt råder kompetensbrist. Så stor andel som 70 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning. Kompetensbrist blir ett tillväxthinder och försämrar Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.

Näringslivets behov av vass kompetens ställer krav på hög kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Det finns dock en hel del utmaningar när det gäller kvalitet, effektivitet och relevans det högre utbildningssystemet. Studenter har olika möjligheter att få ett jobb beroende på val av utbildning, men samma utbildning kan också ge helt olika utfall beroende på lärosäte samt inriktning och fördjupning. Matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förbättringspotential och det högre utbildningssystemet behöver ses över för att understödja näringslivets kompetensförsörjning.

I en kommande rapport kommer Svenskt Näringslivs att presentera förslag till ett nytt system för resurstilldelning till högre utbildning samt ett underlag för den fortsatta diskussionen om prioriteringar inom den högre utbildningen. Målet är ett resurstilldelningssystem för högre utbildning som bättre tillgodoser näringslivets kompetensbehov genom såväl grundutbildning som avancerad utbildning som kompetensutveckling under ett långt arbetsliv.

Det handlar också om att om att balansera olika aktörers intressen. En högskolepolicys inriktning och principer måste kunna möta olika perspektiv och förhålla sig till att det i varje givet ögonblick finns 450 000 studenter på lärosätena. Då kan ett nytt resurstilldelningssystem möta inte bara näringslivets intressen, utan också studenternas efterfrågan och den offentliga sektorns behov. Universitet och högskolor behöver bättre förutsättning för att understödja näringslivets kompetensförsörjning så att kompetensbrist inte bli ett tillväxthinder.

Svenskt Näringsliv ser fram emot att lansera förslag till ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning samt konstruktiva samtal med utredningen under utredningsprocessen.